Diklofenak

Vad är Diklofenak?

Diklofenak är ett receptfritt läkemedel som tillhör gruppen icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel, förkortat NSAID. Det används främst för att lindra smärta, dämpa inflammation och sänka feber. Preparatet är väl etablerat inom både medicinsk och vardaglig användning och betraktas som ett effektivt alternativ vid många olika typer av smärttillstånd.

Kort introduktion till läkemedlet

Diklofenak är en aktiv substans som har funnits på marknaden sedan 1970-talet. Det används globalt och har en lång historik inom behandling av både akuta och kroniska smärttillstånd. Det är särskilt användbart vid inflammatoriska tillstånd där det snabbt minskar både smärta och svullnad.

Preparatet finns i flera olika beredningsformer, vilket gör det lätt att anpassa behandlingen efter individens behov. De vanligaste formerna är tabletter, stolpiller, gel för utvärtes bruk och injektioner, men den orala tablettformen är mest förekommande vid egenvård.

Klassificering som ett NSAID

Som ett NSAID verkar diklofenak genom att hämma kroppens produktion av prostaglandiner – ämnen som spelar en central roll i utvecklingen av inflammation, smärta och feber. Genom att blockera enzymet cyklooxygenas (COX), som är nödvändigt för prostaglandinbildning, kan diklofenak effektivt minska dessa symtom.

Till skillnad från vissa andra smärtstillande medel som enbart lindrar smärta, har diklofenak även en kraftig antiinflammatorisk effekt. Detta gör det särskilt användbart vid tillstånd där både smärta och inflammation förekommer samtidigt, såsom ledinflammationer eller muskelbristningar.

Vanliga användningsområden

Diklofenak används ofta vid tillfällig smärta i samband med till exempel ryggbesvär, ledproblem, menstruationssmärtor och sportrelaterade skador. Det används även vid mer långvariga tillstånd som artros eller reumatoid artrit, där det kan ingå som en del av en mer omfattande behandlingsplan.

Vid lätt till måttlig smärta fungerar diklofenak effektivt som en snabbverkande lösning. Eftersom det är tillgängligt utan recept i vissa dosstyrkor, är det ett populärt val för egenvård när professionell medicinsk rådgivning inte är nödvändig. Däremot kräver mer omfattande behandling och högre doser oftast medicinsk övervakning.

Överblick av tillgängliga former

Diklofenak finns i flera beredningsformer som gör det möjligt att anpassa behandlingen efter individuella behov och preferenser:

• Tabletter: För systemisk behandling av smärta och inflammation.
• Gel: För lokal användning vid till exempel muskel- och ledvärk.
• Stolpiller: Ett alternativ för dem som inte kan ta läkemedel oralt.
• Injektionslösningar: Vanligen administrerat inom sjukvården vid akuta tillstånd.

Varje form har sina specifika användningsområden och bör väljas utifrån både typen av besvär och individens hälsotillstånd.

Innehåll och sammansättning

Diklofenak finns i flera olika former och styrkor, vilket gör det möjligt att anpassa läkemedlet efter patientens behov. Innehållet varierar beroende på beredningsform, men den aktiva substansen är alltid diklofenak, oftast i form av diklofenaknatrium eller diklofenakkalium. Övriga beståndsdelar, så kallade hjälpämnen, kan variera och har till uppgift att underlätta upptaget av läkemedlet eller stabilisera tabletten.

Aktiv substans: diklofenaknatrium och diklofenakkalium

De två vanligaste formerna av diklofenak i tablettform är diklofenaknatrium och diklofenakkalium. Båda varianterna har samma aktiva substans men skiljer sig något i hur snabbt de tas upp i kroppen:

• Diklofenakkalium absorberas snabbare och används ofta vid akuta smärttillstånd där snabb effekt är önskvärd.
• Diklofenaknatrium har en något långsammare absorption men längre verkan, vilket gör det lämpligt för kroniska besvär där man vill ha en jämn effekt över tid.

Valet mellan dessa två former beror på typ av smärta, behov av snabb lindring och behandlingslängd.

Hjälpämnen i tablettform

Förutom den aktiva substansen innehåller diklofenaktabletter flera hjälpämnen som fyller olika funktioner. Vanliga hjälpämnen inkluderar:

• Laktosmonohydrat eller mikrokristallin cellulosa (fyllnadsmedel)
• Povidon eller stärkelse (bindemedel)
• Magnesiumstearat (smörjmedel)
• Talk eller kiseldioxid (för att förbättra tabletternas hållbarhet och konsistens)

Dessa ämnen är inaktiva och påverkar inte läkemedlets effekt men kan i sällsynta fall orsaka överkänslighetsreaktioner, särskilt hos personer med allergier eller intolerans mot laktos eller gluten.

Dosstyrkor och tillgängliga beredningsformer

Diklofenak i tablettform finns i olika styrkor, med 25 mg och 50 mg som de vanligaste för receptfri användning. I vissa fall finns även 75 mg och 100 mg depottabletter, som dock vanligtvis kräver recept. Receptfria doser är avsedda för kortvarigt bruk och lindring av lätt till måttlig smärta.

Utöver tabletter förekommer diklofenak även som:

• Gel: 10 mg/g eller 23,2 mg/g styrka för lokal behandling
• Stolpiller: Alternativ vid magbesvär eller svårigheter att svälja
• Injektioner: För sjukhusbruk vid akuta tillstånd

Det är viktigt att välja rätt form och styrka beroende på besvärens art, patientens medicinska tillstånd och behandlingslängd.

Tillverkare och licensinformation

Diklofenak tillverkas av flera godkända läkemedelsföretag med verksamhet inom EU, däribland Sandoz, Orifarm, Teva och Mylan. Produkterna som säljs på svenska apotek, inklusive nätapotek som 2rok, är godkända av Läkemedelsverket och uppfyller höga krav på kvalitet, säkerhet och dokumentation. All medicinsk information på förpackningen är anpassad för den svenska marknaden och följer gällande föreskrifter.

Hur tar man Diklofenak?

Korrekt användning av diklofenak är avgörande för att uppnå bästa möjliga effekt och minimera risken för biverkningar. Beroende på typen av smärta och den individuella behandlingsplanen kan dosering, frekvens och administrationssätt variera. Det är viktigt att följa de doseringsanvisningar som anges i bipacksedeln eller av sjukvårdspersonal.

Dosering och behandlingslängd

För vuxna är den vanliga startdosen av diklofenak i tablettform 25 mg till 50 mg, som kan tas upp till tre gånger dagligen beroende på behov. Den maximala dygnsdosen bör normalt inte överstiga 150 mg, om inte en läkare har ordinerat annat. Vid kortvarig användning mot exempelvis muskelvärk eller menssmärtor räcker det ofta med en behandlingstid på några dagar.

För äldre patienter eller personer med nedsatt njur- eller leverfunktion rekommenderas en lägre startdos och särskild försiktighet. Långvarig användning bör ske under medicinsk övervakning för att undvika komplikationer.

Administrationssätt

Diklofenaktabletter ska sväljas hela tillsammans med ett glas vatten. För bästa effekt och för att minska risken för magbesvär rekommenderas att tabletterna tas i samband med måltid, särskilt om man har känslig mage. Depottabletter får inte tuggas eller krossas eftersom detta kan påverka frisättningen av den aktiva substansen.

Om diklofenak används i gel-form appliceras den direkt på det smärtande området. Mängden anpassas efter behandlingsområdet och får användas upp till tre–fyra gånger per dag. Gelen ska inte appliceras på sårig eller irriterad hud.

Stolpiller ges rektalt och är ett alternativ för personer som har svårt att ta tabletter oralt, exempelvis vid illamående.

Missad dos eller överdos

Om en dos glöms bort kan den tas så snart man kommer ihåg det, förutsatt att det inte är nära inpå nästa planerade dos. I så fall bör man hoppa över den missade dosen och fortsätta enligt ordinarie schema. Man ska aldrig ta dubbel dos för att kompensera för en glömd tablett.

Vid misstänkt överdosering av diklofenak – särskilt om det förekommer symtom som illamående, kräkningar, magsmärtor, yrsel eller andningsbesvär – bör man omedelbart kontakta sjukvård. Högre doser än rekommenderat kan orsaka allvarliga biverkningar, särskilt för mage, hjärta och njurar.

Hur verkar Diklofenak?

Diklofenak är ett läkemedel som verkar genom att påverka kroppens inflammatoriska processer. Dess smärtlindrande och antiinflammatoriska effekt gör det användbart vid flera olika typer av tillstånd där både smärta och inflammation förekommer. För att förstå läkemedlets effekt är det viktigt att titta på hur det interagerar med kroppens signalsubstanser och enzymer.

Verkningsmekanism

Diklofenak tillhör gruppen NSAID (icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel) och verkar genom att hämma enzymerna cyklooxygenas-1 (COX-1) och cyklooxygenas-2 (COX-2). Dessa enzymer är nödvändiga för att kroppen ska kunna bilda prostaglandiner – ämnen som bidrar till inflammation, smärta och feber.

Genom att blockera COX-enzymerna minskar diklofenak produktionen av prostaglandiner i det drabbade området. Resultatet blir att smärta och svullnad lindras och att rörlighet kan återställas snabbare i inflammerade vävnader, såsom leder eller muskler. Den antiinflammatoriska effekten är särskilt viktig vid kroniska tillstånd som artros eller reumatoid artrit.

Diklofenak har även viss febernedsättande effekt, även om det används mer sällan för detta ändamål jämfört med exempelvis paracetamol.

Effektens varaktighet

Effekten av diklofenak brukar märkas relativt snabbt. Vid intag av snabbverkande tabletter med diklofenakkalium kan smärtlindring upplevas redan inom 30 till 60 minuter. Denna typ av formulering är särskilt användbar vid akuta smärttillstånd, såsom menstruationssmärtor eller ryggskott.

Depottabletter, som innehåller diklofenaknatrium, har istället en mer utdragen frisättning och ger en jämn nivå av läkemedel i blodet under flera timmar. Dessa används oftare vid långvariga smärttillstånd där man eftersträvar stabil lindring över hela dygnet.

Hur länge effekten varar beror på dosform och individuell metabolism, men vanligen ligger den mellan 4 och 12 timmar. Det är därför vanligt att läkemedlet tas två till tre gånger per dag för att bibehålla jämn effekt. Vid lokal behandling med gel uppstår effekten något långsammare men riktas direkt mot det drabbade området utan att påverka hela kroppen.

Indikationer

Diklofenak används för att behandla en rad olika smärttillstånd där inflammation ofta är en del av det underliggande problemet. Läkemedlet är särskilt effektivt när både smärta och svullnad förekommer samtidigt, exempelvis vid led- och muskelskador, men det kan också användas vid mer tillfälliga besvär. Beroende på dos och behandlingsform kan det användas både vid akuta och kroniska tillstånd.

Ledsmärta och inflammatoriska ledsjukdomar

En av de vanligaste användningarna av diklofenak är vid smärta i leder, exempelvis orsakad av artros eller reumatoid artrit. Vid dessa tillstånd bidrar läkemedlet till att minska både stelhet och svullnad, vilket förbättrar rörligheten och livskvaliteten hos den drabbade.

Vid mer långvariga ledsjukdomar används ofta depottabletter med längre verkningstid för att ge jämn lindring över hela dygnet.

Ryggvärk och muskelsmärta

Diklofenak är effektivt vid akuta ryggbesvär såsom ryggskott eller muskelspänningar. Genom att minska inflammationen i muskulaturen lindras smärtan och återhämtningen kan påskyndas. Det kan även användas vid nackstelhet, muskelförsträckningar eller efter fysiska belastningar.

Vid lokal smärta används ofta diklofenakgel som appliceras direkt på det drabbade området.

Menssmärtor

Diklofenak används också vid dysmenorré, det vill säga mensvärk. Genom att hämma produktionen av prostaglandiner i livmodervävnaden minskas de krampartade smärtor som ofta uppstår i samband med menstruation. Snabbverkande tabletter med diklofenakkalium är ofta förstahandsvalet vid denna typ av smärta.

Postoperativ smärta

Efter mindre kirurgiska ingrepp, exempelvis tandutdragning eller ortopedisk kirurgi, kan diklofenak användas för att kontrollera postoperativ smärta och inflammation. Läkemedlet bidrar till snabbare återhämtning och minskad användning av starkare smärtstillande medel.

Idrottsskador och akuta inflammationer

Diklofenak används ofta inom idrottsmedicin vid stukningar, sträckningar och andra mjukdelsskador. Behandlingen minskar svullnad och smärta, vilket gör att återgång till aktivitet kan ske snabbare. Gelen är särskilt lämplig för lokala skador eftersom den ger riktad behandling med låg systemisk påverkan.

Kontraindikationer

Trots att diklofenak är ett effektivt och välbeprövat läkemedel, finns det tillfällen då det inte bör användas. Vissa tillstånd eller kombinationer med andra läkemedel kan medföra förhöjd risk för allvarliga biverkningar. Det är därför viktigt att känna till de vanligaste kontraindikationerna innan behandlingen påbörjas, särskilt vid receptfri användning.

Allergi mot diklofenak eller andra NSAID-preparat

Personer som tidigare upplevt allergiska reaktioner mot diklofenak bör inte använda läkemedlet igen. Detsamma gäller individer med känd överkänslighet mot andra NSAID-preparat, såsom ibuprofen eller naproxen. Reaktionerna kan inkludera nässelutslag, andningsbesvär, svullnad i ansikte eller svalg samt anafylaxi, som är ett livshotande tillstånd.

Även de som fått astmaattacker efter att ha tagit acetylsalicylsyra eller andra antiinflammatoriska läkemedel bör undvika diklofenak, eftersom korsreaktioner är möjliga.

Aktiva magsår eller gastrointestinala blödningar

Diklofenak kan irritera magslemhinnan och öka risken för blödningar eller sår i mag-tarmkanalen. Det bör därför inte användas av personer med pågående magsår, tidigare blödningar i mage eller tarm eller känd benägenhet för sårbildning. Kombination med andra läkemedel som påverkar magen, till exempel kortikosteroider eller blodförtunnande medel, ökar också risken.

Vid behov av antiinflammatorisk behandling hos dessa grupper bör alternativa läkemedel övervägas, ofta tillsammans med magskyddande medel.

Allvarlig hjärt-, lever- eller njursjukdom

Personer med hjärtsvikt, allvarlig leverskada eller nedsatt njurfunktion bör inte använda diklofenak utan läkares bedömning. NSAID-preparat som diklofenak kan förvärra dessa tillstånd genom att påverka blodcirkulationen och vätskebalansen i kroppen.

Särskilt vid längre tids behandling eller höga doser finns en förhöjd risk för negativa effekter på hjärta och njurar, varför sådan behandling kräver noggrann medicinsk övervakning.

Graviditet och amning

Diklofenak ska inte användas under tredje trimestern av graviditeten eftersom det kan påverka fostrets hjärta och blodkärl samt orsaka komplikationer vid förlossningen. Under första och andra trimestern bör läkemedlet endast användas efter medicinsk rådgivning och om nyttan överväger riskerna.

Under amning passerar diklofenak endast i mycket små mängder över i bröstmjölken, men långtidsanvändning eller höga doser rekommenderas inte utan läkarbedömning.

Interaktion med andra läkemedel

Diklofenak kan påverka eller påverkas av andra läkemedel. Vanliga interaktioner förekommer med:

• Blodtryckssänkande läkemedel (kan minska effekten)
• Diuretika (ökad risk för njurpåverkan)
• Antikoagulantia som warfarin (ökad blödningsrisk)
• Andra NSAID och kortikosteroider (förhöjd risk för magsår)

Det är viktigt att informera läkare eller farmaceut om andra läkemedel som används, även receptfria preparat och naturläkemedel, för att undvika skadliga kombinationer.

Biverkningar

Som med alla läkemedel kan användning av diklofenak ge upphov till biverkningar. De flesta som tar diklofenak i rekommenderade doser under kort tid upplever inga eller endast lindriga besvär. Risken för biverkningar ökar vid långvarig användning, höga doser eller om man har underliggande hälsotillstånd. Det är därför viktigt att vara medveten om både vanliga och ovanliga reaktioner samt när man bör söka vård.

Vanliga biverkningar

De vanligaste biverkningarna av diklofenak är kopplade till mag-tarmkanalen. Dessa inkluderar:

• Illamående
• Magont
• Halsbränna eller sura uppstötningar
• Diarré eller förstoppning

Dessa biverkningar är oftast lindriga och går över när behandlingen avslutas eller när läkemedlet tas tillsammans med mat. Vissa personer kan också uppleva yrsel eller huvudvärk under behandlingens gång.

Mindre vanliga eller allvarliga biverkningar

I vissa fall kan diklofenak orsaka mer allvarliga biverkningar, särskilt vid långvarig användning eller hos känsliga individer. Dessa inkluderar:

• Hudreaktioner som utslag, klåda eller nässelfeber
• Leverpåverkan, vilket kan yttra sig som trötthet, mörk urin eller gulfärgning av hud och ögon (gulsot)
• Njurfunktionpåverkan med vätskeretention eller förändringar i urinmängd
• Hjärt-kärlrelaterade biverkningar som högt blodtryck, hjärtklappning eller, vid långvarig användning, ökad risk för hjärtinfarkt eller stroke

Även allvarliga allergiska reaktioner, såsom andningssvårigheter eller ansiktssvullnad, kan förekomma men är mycket sällsynta.

Vad man ska göra vid biverkningar

Om lindriga biverkningar som illamående eller magbesvär uppstår, kan det ofta hjälpa att ta diklofenak i samband med måltid. Vid hudreaktioner eller yrsel bör användningen avbrytas och rådgivning sökas från apotek eller vårdcentral.

Om allvarligare symtom som svår magsmärta, blod i avföring, andningssvårigheter eller tecken på leverskada uppstår, bör man omedelbart uppsöka akutsjukvård.

Det är också viktigt att rapportera eventuella biverkningar till Läkemedelsverket, särskilt om de inte finns beskrivna i bipacksedeln, så att läkemedlets säkerhet kan övervakas kontinuerligt.

Vanliga frågor (FAQ)

I denna sektion besvaras de vanligaste frågorna kring användningen av diklofenak, särskilt med fokus på receptfri tillgänglighet, dosering och köpalternativ. Informationen är anpassad för att ge vägledning till personer som överväger egenvård eller vill förstå hur diklofenak fungerar i praktiken.

Kan jag köpa diklofenak receptfritt från 2rok?

Ja, diklofenak finns tillgängligt som receptfritt läkemedel i vissa styrkor och beredningsformer via nätapoteket 2rok. Det innebär att du kan beställa diklofenak direkt hem utan att behöva ett fysiskt recept, vilket underlättar för dig som har återkommande behov av smärtlindring men saknar möjlighet att besöka ett apotek fysiskt. 2rok är ett licensierat och tryggt apotek inom Sverige som följer Läkemedelsverkets regelverk.

Vad är diklofenak 50 mg och hur används det?

Diklofenak 50 mg är en vanlig dosstyrka som används för att behandla medelsvår smärta, exempelvis vid muskelvärk, menstruationssmärtor eller ledinflammation. Det tas vanligen en till tre gånger per dag, beroende på rekommendation och behov. Denna styrka passar ofta vid kortvariga tillstånd där snabb effekt önskas. För längre behandling bör alltid läkare konsulteras innan fortsatt användning.

Finns diklofenak tabletter att köpa online?

Ja, diklofenak tabletter finns att köpa online hos apotek som 2rok. Tabletter är den mest använda beredningsformen vid systemisk behandling och är enkla att dosera. Nätköp ger fördelen att du snabbt och diskret får tillgång till läkemedlet, samtidigt som du har möjlighet att läsa igenom produktinformation i lugn och ro innan beställning.

Hur snabbt levereras diklofenak från 2rok?

Leveransen av diklofenak via 2rok är normalt snabb och sker inom några arbetsdagar. Produkterna skickas i diskret förpackning för att skydda din integritet. Du kan även följa din beställning digitalt och få support vid behov. 2rok prioriterar smidig tillgång till receptfria läkemedel och samarbetar med etablerade leveranstjänster för att säkerställa trygg och effektiv distribution.

Är det säkert att köpa diklofenak online från ett nätapotek?

Ja, så länge du köper från ett licensierat apotek som 2rok är det säkert att köpa diklofenak online. 2rok följer alla krav som ställs av Läkemedelsverket och säljer endast godkända läkemedel. Produkterna är samma som de du finner i fysiska apotek, och all rådgivning sker i enlighet med svensk läkemedelslagstiftning. Du får tillgång till korrekt produktinformation och möjlighet till professionell support vid frågor.

Denna beskrivning har utarbetats och kontrollerats av Dr. Henrik Vallström

Dr. Henrik Vallström är specialistläkare i reumatologi med särskilt fokus på artrit, inflammatoriska ledsjukdomar och biologisk läkemedelsbehandling. Han avlade läkarexamen vid Uppsala universitet 2009 och genomgick specialistutbildningen i reumatologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, där han också disputerade med en forskning om tidig behandling vid reumatoid artrit. Dr. Vallström är legitimerad av Socialstyrelsen och medlem i både Svenska Reumatologföreningen och European Alliance of Associations for Rheumatology (EULAR).

Sedan 2017 är han verksam som överläkare vid Reumatikermottagningen på Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm, där han leder klinikens strategi för biologiska läkemedel och ultraljudsdignostik. Han ansvarar för komplexa fall, såsom psoriasisartrit och ungdomsreumatism, och arbetar nära ett tvärvetenskapligt team med fysioterapeuter och reumatsjuksköterskor. Dr. Vallström är även adjungerad klinisk lärare vid Karolinska Institutet, där han handleder ST‑läkare i ledultraljud, biologisk terapivalidering och patientcentrerad behandlingsplanering.

"Stärk lederna – stärk livet." – Dr. Henrik Vallström

Dr. Henrik Vallström