Progesteron

Vad är Progesteron?

Progesteron är ett naturligt förekommande hormon som spelar en avgörande roll i den kvinnliga kroppens hormonella balans. Det produceras huvudsakligen i äggstockarna efter ägglossning, men även i mindre mängder av binjurarna och under graviditet av moderkakan. Progesteron är nödvändigt för att reglera menstruationscykeln och förbereda livmodern inför en eventuell graviditet.

Naturlig förekomst i kroppen

Under en normal menstruationscykel stiger nivåerna av progesteron efter ägglossning. Hormonets funktion är att skapa optimala förhållanden i livmoderslemhinnan för att ett befruktat ägg ska kunna fästa. Om graviditet inte inträffar sjunker progesteronnivåerna, vilket leder till menstruation. Om graviditet däremot sker, fortsätter hormonet att produceras för att stödja graviditeten, särskilt under de första veckorna tills moderkakan tar över produktionen.

Utöver dess reproduktiva funktioner har progesteron även effekter på andra delar av kroppen. Det påverkar till exempel nervsystemet, kroppstemperaturen och vätskebalansen. Progesteron bidrar även till att motverka effekterna av östrogen i vissa vävnader, vilket är viktigt för hormonell jämvikt.

Medicinsk användning och former av syntetiskt progesteron

När kroppens naturliga progesteronproduktion är otillräcklig eller behöver kompletteras av medicinska skäl, används syntetiskt framställt progesteron. Det finns både som bioidentiskt progesteron – som kemiskt är identiskt med kroppens eget hormon – och som så kallade progestiner, vilket är syntetiska varianter med liknande verkan.

Medicinskt används progesteron inom flera behandlingsområden. Det kan ordineras för att behandla oregelbunden eller utebliven mens, vid infertilitet, som en del av hormonell substitutionsbehandling under klimakteriet eller för att stödja graviditet vid vissa tillstånd. Behandlingen anpassas individuellt beroende på indikation, dos och beredningsform.

De vanligaste formerna av progesteronläkemedel är tabletter, kapslar och vaginala produkter. Valet av form beror på syftet med behandlingen och hur snabbt eller lokalt hormonet behöver verka. Dessa detaljer behandlas mer ingående i avsnitten om sammansättning och hur läkemedlet tas.

Innehåll och sammansättning

Progesteronläkemedel finns i flera olika formuleringar, och innehållet varierar beroende på produktens syfte och beredningsform. Förutom den aktiva substansen innehåller läkemedlet även hjälpämnen som är viktiga för stabilitet, absorption och användarvänlighet. För personer med särskilda kost- eller allergibehov är det relevant att känna till läkemedlets fullständiga sammansättning.

Aktiv substans

Den aktiva substansen i produkten är progesteron, ett hormon som är identiskt med det som kroppen själv producerar. Det klassas som ett bioidentiskt hormon, vilket innebär att dess molekylstruktur är exakt densamma som det naturliga progesteronet i kroppen. Detta kan vara särskilt viktigt för patienter som söker en mer fysiologisk hormonbehandling med färre biverkningar jämfört med vissa syntetiska progestiner.

Produkterna som innehåller progesteron är ofta tillgängliga i olika styrkor, till exempel 100 mg eller 200 mg per kapsel eller tablett. Doseringen anpassas efter behandlingsbehov och ordineras vanligtvis av läkare utifrån patientens individuella tillstånd. Progesteron som aktiv substans används både som monoterapi och i kombination med andra hormoner, exempelvis östrogen vid hormonell substitutionsbehandling.

Övriga ingredienser

Förutom den verksamma substansen innehåller progesteronläkemedel olika hjälpämnen som påverkar läkemedlets form, hållbarhet och upptag i kroppen. Vanliga hjälpämnen i kapslar kan inkludera solrosolja eller jordnötsolja, gelatin och glycerol. Tabletter kan innehålla fyllnadsmedel, bindemedel och ytbehandlingsmedel såsom laktosmonohydrat, magnesiumstearat eller hydroxipropylmetylcellulosa.

Det är viktigt att noggrant kontrollera innehållsförteckningen, särskilt för personer med kända allergier mot exempelvis laktos, jordnötter eller soja. Det finns alternativ på marknaden som är fria från dessa ämnen, vilket gör det möjligt även för känsliga användare att genomgå behandling utan att riskera överkänslighetsreaktioner.

I vissa fall erbjuds även vegetabiliska kapselhöljen för dem som föredrar ett animaliefritt alternativ, vilket kan vara relevant vid exempelvis veganlivsstil eller religiösa skäl. Produkternas exakta sammansättning anges alltid i bipacksedeln, som bör konsulteras innan behandling påbörjas.

Hur tar man Progesteron?

Användningen av progesteron styrs av behandlingsmålet och kan variera i dosering, längd och administreringssätt. Läkemedlet ordineras vanligtvis av läkare, men det finns också tillgång till progesteron för egenvård vid vissa lindrigare tillstånd. Det är avgörande att följa anvisningarna för att uppnå önskad effekt och minimera risken för biverkningar.

Dosering och instruktioner

Den rekommenderade doseringen av progesteron beror på behandlingsindikation. Vid hormonell substitutionsbehandling, fertilitetsstöd eller behandling av oregelbunden menstruation kan dosen variera från 100 mg till 400 mg per dag. Behandlingen sker ofta i cykler, till exempel 10–14 dagar per månad, särskilt vid hormonell obalans eller klimakteriebehandling. Vid användning som en del av fertilitetsstimulering kan det krävas daglig administrering under en längre period.

Progesteron bör tas vid samma tidpunkt varje dag för att upprätthålla en jämn hormonnivå i kroppen. Det rekommenderas ofta att läkemedlet tas på kvällen eftersom vissa användare upplever trötthet som en bieffekt.

Det är viktigt att aldrig överskrida den ordinerade dosen och att konsultera läkare vid utebliven effekt eller oönskade reaktioner. Om en dos glöms bort ska man ta den så snart man kommer ihåg, såvida det inte nästan är dags för nästa dos.

Former och administreringssätt

Progesteron finns tillgängligt i flera olika beredningsformer, var och en anpassad för specifika medicinska behov:

• Orala kapslar eller tabletter: Den vanligaste formen, lätt att använda och lämplig för systemisk behandling. Upptaget sker via mag-tarmkanalen.
• Vaginala kapslar eller gel: Används ofta vid fertilitetsbehandling eller för att stödja tidig graviditet. Ger lokal verkan med snabb absorption i livmodervävnaden.
• Kutana krämer: Används i vissa fall som komplement eller alternativ, dock med varierande absorption och effekt. Denna form är mindre vanlig i Sverige.

Val av form beror på medicinsk bedömning, patientens preferenser och tolerans. Vissa patienter föredrar vaginala produkter för att undvika systemiska biverkningar, medan andra föredrar oral administrering för enkelheten.

Tips för att komma ihåg dosering

För att säkerställa regelbunden användning av progesteron kan det vara hjälpsamt att:

• Ställa in ett dagligt påminnelselarm på mobilen.
• Använda en dosett eller läkemedelsapp.
• Ta läkemedlet i samband med en daglig rutin, till exempel vid sänggåendet.

Konsekvent användning förbättrar läkemedlets effekt och minskar risken för hormonella svängningar som kan påverka behandlingsresultatet. Vid osäkerhet om dosering eller förändringar i behandlingen bör man alltid rådgöra med sjukvårdspersonal.

Hur fungerar Progesteron?

Progesteron är ett hormon med flera viktiga funktioner i kroppen, framför allt kopplade till kvinnans fortplantningssystem. Det verkar på olika nivåer i kroppen genom att binda till specifika receptorer i cellerna och påverkar därmed genuttryck, vävnadsrespons och hormonbalans. Progesteron används terapeutiskt för att efterlikna eller förstärka kroppens egna hormonella processer när dessa är otillräckliga eller behöver regleras.

Hormonets roll i kroppen

Progesteron är avgörande för att upprätthålla en regelbunden menstruationscykel och möjliggöra graviditet. Efter ägglossning produceras progesteron av gulkroppen i äggstockarna, vilket förbereder livmoderslemhinnan på att ta emot ett befruktat ägg. Om graviditet inte uppstår, minskar progesteronnivåerna och menstruationen inleds. Om graviditet däremot sker, bidrar progesteron till att skapa en gynnsam miljö för embryot och motverkar sammandragningar i livmodern som annars kan leda till missfall.

Utöver sin reproduktiva funktion har progesteron även effekter på nervsystemet, vätskebalansen, ämnesomsättningen och immunförsvaret. Det kan ge en lugnande effekt, påverka kroppstemperaturen och bidra till att motverka överväxt av livmoderslemhinnan som kan orsakas av östrogen.

Verkningsmekanism vid läkemedelsanvändning

När progesteron används som läkemedel verkar det genom att komplettera eller ersätta kroppens egen hormonproduktion. Det påverkar livmoderslemhinnan, minskar risken för cellförändringar vid östrogenbehandling och reglerar menstruationscykeln hos kvinnor med oregelbunden eller utebliven mens.

Vid fertilitetsbehandling används progesteron för att stödja lutealfasen (tiden efter ägglossning) och förbättra chanserna för implantation av ett befruktat ägg. I samband med hormonell substitutionsbehandling under klimakteriet hjälper progesteron till att motverka de proliferativa effekterna av östrogen på livmoderslemhinnan, vilket minskar risken för hyperplasi eller cancer i livmodern.

Upptaget och effekten beror på administrationssättet – vid oral användning metaboliseras en del av hormonet i levern, medan vaginal eller kutan administrering ger en mer lokaliserad eller direkt effekt. Effekten är ofta dosberoende och kräver kontinuerlig användning enligt ordination för att uppnå stabila nivåer i kroppen.

Indikationer

Progesteron används inom flera medicinska områden där kroppens egen hormonproduktion är otillräcklig eller behöver regleras. Behandling med progesteron kan vara nödvändig vid tillstånd kopplade till menstruationsrubbningar, fertilitetsproblem, hormonell obalans och klimakteriebesvär. Användningen styrs av tydliga medicinska indikationer och doseringen anpassas efter det specifika behovet.

Menstruationsrubbningar och hormonell obalans

Vid utebliven eller oregelbunden menstruation kan progesteron användas för att återställa en normal cykel. Hormonell obalans kan uppstå vid tillstånd som polycystiskt ovariesyndrom (PCOS), hypothalamisk amenorré eller efter långvarig stress. Genom att tillföra progesteron i en cyklisk behandling efterliknas kroppens naturliga hormonflöde, vilket kan hjälpa till att framkalla en regelbunden blödning.

Även vid östrogendominans – där kroppen producerar för mycket östrogen i förhållande till progesteron – kan tillskott av progesteron bidra till att återställa balansen och minska symptom som svullnad, irritabilitet och bröstspänningar.

Fertilitetsbehandling

Inom assisterad befruktning, som IVF och insemination, är progesteron en central komponent för att stödja lutealfasen, det vill säga perioden efter ägglossning. Under denna fas förbereds livmoderslemhinnan för implantation av ett befruktat ägg. Progesteronbehandling ges ofta efter ägguttagning och fortsätter i början av graviditeten för att säkerställa optimala förhållanden för embryot.

Progesteron används också vid tillstånd som lutealfasinsufficiens eller återkommande missfall, där brist på progesteron kan vara en bidragande faktor.

Hormonell substitutionsbehandling (HRT)

Vid klimakteriet minskar kroppens produktion av både östrogen och progesteron. Hormonell substitutionsbehandling kan då ges för att lindra symptom som värmevallningar, sömnbesvär och torrhet i slemhinnor. När östrogen ges till kvinnor med livmoder måste behandlingen kompletteras med progesteron för att skydda livmoderslemhinnan mot onormal tillväxt, vilket annars ökar risken för endometriehyperplasi och cancer.

Progesteron ges cykliskt eller kontinuerligt beroende på om kvinnan fortfarande har mens eller inte. Behandlingsupplägget anpassas individuellt utifrån patientens symtom, ålder och riskprofil.

Andra medicinska användningsområden

I vissa fall används progesteron som del av behandlingen vid premenstruellt syndrom (PMS) eller premenstruellt dysforiskt syndrom (PMDS). Vissa kvinnor med allvarliga humörpåverkan i samband med menstruationscykeln kan ha nytta av hormonreglering genom progesteron.

Läkemedlet kan också användas vid vissa gynekologiska sjukdomar där progesteronbrist är en del av den patologiska mekanismen, exempelvis endometrios, där målet är att bromsa tillväxten av livmoderslemhinna utanför livmodern.

Kontraindikationer

Trots de många medicinska fördelarna med progesteron finns det tillfällen då behandlingen inte är lämplig. Kontraindikationer innebär att läkemedlet inte bör användas på grund av ökad risk för skadliga effekter eller försämring av befintliga tillstånd. En noggrann medicinsk bedömning är avgörande innan behandlingen påbörjas, särskilt hos personer med tidigare sjukdomar eller pågående medicinering.

Medicinska tillstånd där progesteron bör undvikas

Vissa hälsotillstånd innebär att behandling med progesteron är olämplig eller kräver särskild försiktighet:

• Leversjukdomar: Progesteron metaboliseras i levern, vilket innebär att personer med nedsatt leverfunktion eller aktiv leversjukdom bör undvika behandling eftersom läkemedlet kan ansamlas och orsaka biverkningar.
• Odiagnostiserad vaginal blödning: Vid blödningar utan fastställd orsak måste orsaken utredas innan behandling påbörjas. Progesteron kan maskera symtom på allvarligare tillstånd, såsom livmodercancer.
• Bröstcancer eller misstänkt hormonberoende tumör: Personer med känd eller misstänkt hormonberoende cancer, såsom bröst- eller endometriecancer, bör inte behandlas med progesteron utan noggrann bedömning av läkare. Hormonet kan påverka tillväxten av vissa tumörtyper.
• Aktiv eller tidigare blodpropp (tromboembolism): Progesteron kan påverka blodets koagulationsförmåga. Personer med historia av djup ventrombos, lungemboli eller stroke ska i regel undvika behandling, särskilt om de har andra riskfaktorer för blodpropp.

Försiktighet vid vissa tillstånd

Vid vissa tillstånd är det inte ett absolut hinder att använda progesteron, men försiktighet och medicinsk övervakning rekommenderas:

• Migrän: Progesteron kan påverka kärlsystemet och utlösa migrän hos vissa individer. Dosjustering kan vara nödvändig.
• Depression eller humörsvängningar: Vissa personer kan uppleva förstärkta psykiska symtom. Det är viktigt att följa upp eventuella förändringar i välbefinnande under behandling.
• Diabetes: Progesteron kan påverka blodsockernivåerna och kräva justering av diabetesmedicinering.
• Astma, epilepsi eller hjärt-kärlsjukdom: Dessa tillstånd kräver särskild uppmärksamhet eftersom progesteron i vissa fall kan påverka symtombilden.

Läkemedelsinteraktioner

Progesteron kan påverka eller påverkas av andra läkemedel. Särskild försiktighet bör iakttas vid samtidig användning av:

• Antiepileptika som karbamazepin eller fenytoin
• Antibiotika som rifampicin
• Antifungala läkemedel som ketokonazol
• Vissa växtbaserade preparat, särskilt johannesört

Dessa ämnen kan förändra progesteronets nedbrytning i levern och därmed påverka dess effekt. Alla pågående läkemedel bör därför diskuteras med vårdgivare före behandlingsstart.

Biverkningar

Precis som alla läkemedel kan progesteron ge upphov till biverkningar, även om inte alla drabbas. Biverkningarnas omfattning och karaktär kan variera beroende på dos, administreringssätt och individuell känslighet. De flesta biverkningar är milda och övergående, men vissa symtom kan kräva medicinsk utvärdering.

Vanliga biverkningar

De vanligaste biverkningarna av progesteron är oftast lindriga och förekommer hos en betydande andel av användarna, särskilt i början av behandlingen innan kroppen hunnit anpassa sig till de förändrade hormonnivåerna:

• Trötthet: En vanlig effekt, särskilt vid kvällsdosering. Hormonet har en naturligt lugnande inverkan på centrala nervsystemet.
• Yrsel eller lätt illamående: Dessa symtom förekommer ofta vid oral användning och brukar avta efter några dagar.
• Bröstspänningar: Kan uppstå som en följd av hormonell påverkan på bröstvävnaden.
• Humörsvängningar: Vissa personer kan känna sig nedstämda eller irriterade, särskilt vid högre doser eller hormonell obalans.
• Huvudvärk: Kan förekomma, särskilt hos personer som är känsliga för hormonförändringar.

Dessa biverkningar kräver sällan att behandlingen avbryts, men om de påverkar livskvaliteten bör dos eller beredningsform ses över i samråd med läkare.

Mindre vanliga och allvarliga biverkningar

Även om ovanligt kan progesteron i vissa fall ge upphov till mer allvarliga biverkningar, vilket kräver att behandlingen omvärderas:

• Blodproppar (tromboemboli): Symtom kan inkludera plötslig smärta i ben eller bröst, andfåddhet eller synliga svullnader. Risken ökar vid rökning, övervikt eller tidigare kärlsjukdom.
• Leverpåverkan: Kan yttra sig i form av trötthet, mörk urin, gulaktig hud eller smärta i övre delen av magen. Dessa tecken kräver omedelbar medicinsk utvärdering.
• Allergiska reaktioner: Utslag, klåda, svullnad i ansikte eller andningssvårigheter kan tyda på överkänslighet.
• Förändringar i menstruationsmönster: Oregelbundna blödningar eller utebliven menstruation kan förekomma vid långvarig användning eller felaktig dosering.

När man bör kontakta läkare

Om man upplever oväntade, svåra eller långvariga biverkningar bör läkare kontaktas för vidare utvärdering. Särskilt vid symtom som:

• Synstörningar eller kraftig huvudvärk
• Andningsbesvär eller bröstsmärta
• Neurologiska symtom såsom domningar eller svaghet
• Uttalad nedstämdhet eller humörförändringar

Regelbunden uppföljning med vårdgivare rekommenderas vid långvarig användning av progesteron, särskilt i kombination med andra hormoner eller hos personer med bakomliggande hälsotillstånd.

Vanliga frågor (FAQs)

I detta avsnitt besvaras vanliga frågor om progesteron, särskilt med fokus på tillgänglighet, användning och trygghet vid köp via nätapotek. Informationen är framtagen för att ge tydliga och lättbegripliga svar för den som överväger behandling eller redan använder progesteron.

Kan jag köpa progesteron receptfritt hos 2rok?

Ja, det är möjligt att beställa progesteron receptfritt via 2rok under vissa förutsättningar. För specifika varumärken och doser finns alternativ som kan säljas utan traditionellt pappersrecept tack vare digitala medicinska konsultationer. Det innebär att du som kund snabbt och säkert kan få tillgång till rätt behandling efter en medicinsk bedömning online. Denna process förenklar för dig som inte har möjlighet att besöka en fysisk vårdcentral men ändå behöver hormonell behandling.

Vilka typer av progesteron tabletter finns tillgängliga?

Utbudet av progesteron tabletter hos 2rok inkluderar olika dosstyrkor och beredningsformer. De vanligaste är orala kapslar som innehåller bioidentiskt mikroniserat progesteron, vilket ger en god upptagning i kroppen. Tabletterna kan användas vid tillstånd som oregelbunden menstruation, hormonell obalans och som en del av fertilitetsbehandling. Det finns även alternativ för vaginal användning i tablettform, särskilt anpassade för att verka lokalt i livmodern. För patienter med särskilda behov kan även laktosfria eller vegetabiliska alternativ erbjudas.

Hur fungerar det att köpa progesteron online från 2rok?

Att köpa progesteron via 2rok är en trygg och effektiv process. Du börjar med att fylla i ett medicinskt frågeformulär direkt på webbplatsen. En legitimerad svensk läkare gör därefter en individuell bedömning av dina symtom och behov. Om behandlingen bedöms lämplig utfärdas ett e-recept, och produkten skickas sedan snabbt och diskret hem till dig. Detta digitala flöde sparar tid, ger ökad tillgänglighet och möjliggör kontinuitet i behandlingen för personer som har svårt att få traditionell vårdkontakt.

Är det säkert att beställa från 2rok?

2rok är ett godkänt och licensierat svenskt nätapotek som följer Läkemedelsverkets regler och riktlinjer. Samtliga produkter som erbjuds, inklusive progesteron, är godkända läkemedel och kontrolleras noggrant vid expediering. All kommunikation med vårdpersonal sker i en säker digital miljö, och kunduppgifter hanteras i enlighet med GDPR. Genom att använda en etablerad aktör som 2rok minimeras risken för felmedicinering, förfalskade läkemedel eller bristande rådgivning.

Denna beskrivning har utarbetats och kontrollerats av Dr. Annika Forselius

Dr. Annika Forselius är gynekolog och specialist inom kvinnors hälsa med fokus på hormonell balans, fertilitetsstörningar och menopausvård. Hon avlade läkarexamen vid Uppsala universitet 2012 och genomförde sin specialistutbildning i obstetrik och gynekologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Under sin specialisttid fördjupade hon sig i reproduktionsendokrinologi via forskningskurser vid Karolinska Institutet, där hon bidrog till vetenskapliga studier om PCOS och åldersrelaterad fertilitetsminskning. Hon innehar specialistlegitimation från Socialstyrelsen och är medlem i Svenska föreningen för obstetrik och gynekologi (SFOG) samt European Society of Human Reproduction and Embryology (ESHRE).

Sedan 2018 verkar hon som överläkare vid Södersjukhusets kvinnoklinik i Stockholm, där hon leder infertilitetsmottagningen och erbjuder avancerad hormonutredning och individuell menopausvård. Dr. Forselius är också adjungerad klinisk lärare vid Karolinska Institutet, där hon handleder läkarstudenter och ST‑läkare i diagnostik och behandling av hormonrelaterade tillstånd. Hon är uppskattad för sin holistiska syn på kvinnans livscykel, sitt evidensbaserade arbetssätt och sin empatiska kommunikation i mötet med patienterna.

"Kvinnors hälsa genom hela livet – med värme, kunskap och balans." – Dr. Annika Forselius

Dr. Annika Forselius